Jag skulle behöva en spark i röven. Eller för all del en käftsmäll. Bara nånting som kunde få mej att förflytta mej från soffan och asa mej in i sängen och SOVA!!! När man vaknar vid fem- sex imorronbitti och är så trött att man vill dö lite, då vill man gärna ha någon att skylla på. Liksom bli arg på någon för att man är så trött. Men det är faktiskt bara ens eget fel, eftersom man inte är förståndig nog att lägga sig i tid. Att man aldrig lär sig. Jag vet ju att i det här hemmet ligger vi inte och drar oss i onödan. Längtar lite tills vilda bebin blir tonåring och vill sova bort halva dagen.