Var precis ute och langade över min mp3-spelare till Josse tosing. Och hon hade en liten present till mej såhär på kvällningen, nämligen en clementin. Ni vet såna där satsumas eller vad det heter. Dom som är skitsura och så goda att man liksom dör lite och kommer till himmelen lite. När dom börjar sälja såna i affärerna, då är det höst! Den där lilla clementinen är en sån liten sak i vardagen som gör mej glad. I min familj uppskattar vi minsjäl dom små tingen! En annan kul sak ikväll som jag också uppskattade var när jag såg vad pappa skrivit till nån på Facebook: "Hejdå stortå" Varför skriver man så? Hejdå stortå. Låter som nåt ur Berts Dagbok. Han är så knäpp att jag ibland garvar bara jag ser honom. (Och ibland får jag utbrott på honom när han ska ha hjälp med mobilen eller datorn eller annat tekniskt skit som varken han eller jag begriper oss på. Då skriker vi jävla apunge och jävla apgubbe till varandra och så blir han arg och tar datorn under armen och går härifrån, tjurig som en liten unge)

Jag älskar min familj!