Förresten.. Felicia somnade på mej i soffan tidigare ikväll. Precis som när hon var pytteliten. Fast nu låg hon inte på bröstet utan över halva mej kändes det som.. hon växer så snabbt.. Stora lilla älskling. Det är ju inte så ofta det händer nuförtiden, att vi ligger och slappar på soffan hon och jag. Jag och Felicia Olsson slappar inte, det ska gudarna veta! Det är full fart och hejåhå och "hålla-mamma-i-handen-vartenda-steg-jag-tar"..
Så små ögonblick som dessa är guld värda. När vi bara myser och är nära. Älskade (busiga) barn!