Såhär några dagar in på det nya året så går min hjärna på högvarv. Jobb till mej och dagis till Felle - det är vad som går runt i skallen på mej nu. Jag kollar arbetsförmedlingens hemsida och då blir jag ännu mer stressad. För vad ska jag skriva i en ansökan?

"Jag heter Johanna och jag har alltid känt mej lite koko i huvet. Jag har varit rörig och jag har varit förvirrad och rastlös och det har varit så mycket jag velat göra men jag har aldrig vetat riktigt vad, aldrig känt att jag hamnat rätt, alltid känt att jag kanske inte duger. Vad det beror på vet jag inte. Kan vara en släng av damp eller så är jag bara allmänt knäpp. Ni kan alltid kontakta min sinneslöa psykolog men det vetefan om ni får något vettigt svar av honom heller. Men nu är det så att jag vill jobba. Jag vill känna att jag gör rätt för mej, jag vill ha rutiner, jag vill tjäna mina egna pengar. Jag vill gå och lämna min dotter på dagis på morgonen, gå till ett jobb och jobba, sen vill jag gå hem och steka falukorv och koka makaroner (ja jag får ju hämta min dotter på dagis först också. Glömsk är jag men inte SÅ glömsk!) Jag vill leva ett vanligt jävla svensson-liv. Jag har inte så mycket arbetslivserfarenhet, men jag har ett stort hjärta och jag är snäll och jag älskar faktiskt nästan alla människor. Och så är jag en jävel på att städa."



Ja, ni fattar. Hur skulle det se ut att skicka iväg nåt sånt här liksom. Det känns så hopplöst. Samtidigt tror jag mer på mej själv nu än vad jag tidigare gjort.. Jag vet att jag duger. Jag behöver bara få en liten chans att visa det.

Så ge mej typ en liten städvagn jag kan lalla runt med eller en liten kassaapparat som jag kan knappa på. Eller några gamla tanter och gubbar att ta hand om. Så ska det nog fan bli ordning på mej också ska ni se!