.. ska jag se Kim Larsen igen! Kan inte med ord beskriva min längtan, och än mindre kan jag beskriva vad jag upplevde förra sommaren när jag och mamma var på hans konsert i stan. Det ösregnade. Hela himlen öppnade verkligen sig och det spelade tamigfan ingen roll att man blev dyngsur och såg ut som en dränkt katt, jag kastade skorna och stod längst fram som en nörd och dog lite grand. Det var så bra, så fruktansvärt bra. Han må ha rökt mycket rocknroll-tobak och druckit ganska mycket öl i sina dar, men göra musik kan han. JAG LÄNGTAR!