Har precis lämnat Felicia på dagis. Det var bara tack å hej, springa in, greppa en bok, sätta sig i soffan och vinka hejdå till sin sledna morsa. Min egen lilla sol. Det kan vara vilket skitväder som helst, Felicia lyser alltid för mig. Vad jag älskar dig.. Det har hänt så mycket på sista tiden.. det är som alla säger, jag trodde det var en klyscha, men det är sant - det händer så mycket när dom börjar på dagis. Jag blir fortfarande förvånad, nästan varje dag, över något nytt. Just nu är det mycket "Nääää!", när hon blir arg för något. Som igårkväll, då jagade jag och Dennis henne genom hela lägenheten för att hon skulle bada. "Nu ska du bada Felicia" Då far hon iväg, ställer sig och surar och skriker "Nä". Det låter så roligt så jag får vända bort huvudet för att inte börja skratta. Sättet hon säger det på låter som en gnällig gammal tant (typ som mig)



Du är en mycket klok och förståndig liten unge, klokare än många vuxna jag träffat.. Och du har lärt mig så mycket om livet och mig själv.
"Den vackraste stunden i livet var den när du kom.."