Ett stycke ur Torka aldrig tårar utan handskar, som berör mig på djupet:
" I mitten av åttiotalet på ett sjukhus någonstans i USA låg ett barn döende i infektionssjukdomen aids. Barnet var övergivet av sin familj och därför ensamt. På sängens kortsida var ett anslag uppsatt.

Får ej vidröras."

Tanken på att detta är sanning, att det faktiskt inte är påhittat och uppdiktat för boken, gör mig spyfärdig.