Nu är jag återkommen (höll på att skriva återuppstånden, eeh..) Jag har dock inte fixat den där inställningen men det får ordna sig senare.
Nu till något helt annat. Sa till Dennis att i sommar får vi faktiskt gifta oss. Felicia hörde detta, och sa att hon också ville vara med. "Jag vill ha klänning då, med snöre!" Redan där borde ju Dennis smälta och bara: "Vi gifter oss nu, nu på direkten! In i bilen ungar, vi ska till Las Vegas!" Men ack nej.
Senare satt Felicia och testade en massa skor hon fått av sin kusin, typ 5 storlekar för stora. Ner med foten i en gympadoja och så utbrister hon: "Mamma! Dom här kan jag ha när ni giftar er!"
Mitt hjärta svämmade över.. Vrålade in till Dennis, "åååååh, hörde du vad hon sa?!" Nervöst skratt var det enda jag fick till svar.

Jaja, till sommaren ska iallafall jag gifta mig i en tjusig klänning (självklart sydd av min mamma) och våra ungar ska ha klänningar med snöre och mina systrar ska vara tärnor och grann i håret ska jag vara och kanske jag t.o.m orkar sminka mig och efteråt ska vi ha en kadundrandes brakfest med alla våra nära och kära. Dennis, häng på om du vill!