Harmoni, lathet och Bruce
Himlen är grå och det regnar, vilket gör mig alldeles harmonisk. Finns nästan inget jag älskar så mycket som riktigt höstväder. Okej, ett körkort hade suttit fint ibland när man måste ut i regn och blåst..
Jag brukar säga att jag tänker på miljön och att det är därför jag inte har nåt kort, men sanningen är givetvis att jag är för jävla lat och bekväm och helt enkelt inte fått tummarna loss att skaffa mig ett.. Å andra sidan är det bra, jag är van att gå/cykla och då får jag ju motion , vilket behövs eftersom jag även är för lat för att orka träna..
Nu blir det Bruce Springsteen (min Gud!) på högsta volym och städa medans regnet smattrar mot fönsterna. HARMONI!
Stockholm i mitt hjärta
Jag längtar tillbaka till Stockholm hela tiden, varenda dag. Kanske ingen big deal egentligen, men jag föll pladask. Skulle välja den staden igen framför vilken utlandsresa som helst.
Min älskade unge
Kom en gammal farbror gåendes med rullator utanför affären igår. Felicia tittar, ser bekymrad ut och säger: "Mamma.. Det är faktiskt jättesynd om han. Ser du så sakta han går?"
Min fina lilla unge, större hjärta än ditt har jag aldrig varit med om.
Loppisfynd
Barnkläder, det blev inte ens en femtilapp för dessa sex plaggen. Tummen upp för det!
Glasunderlägg. Dessa köpte jag av en gammal dam som höll loppis i sitt garage. Tror de är från 60/70-talet. Grymt coola!
Underbar liten tavla!
Alfons
Det är Alfons för hela slanten här hemma. Det är Felicias filmer från början men nu är det Fideli som är helt besatt. Men Alfons är bra tycker jag. Inte så stimmigt och stressigt och jobbigt.
Kollade Madagaskar häromdan, och holy mother vad jobbigt det var! Sjutusen intryck på en gång, gapigt och högljutt. Jag fick fan kramp i hjärnan.
För något år sen pratade jag med en äldre man (läkare, vilket inte har någon betydelse i det här fallet men ändå) och vi kom in på detta med dagens barnprogram och filmer. Han drog ett ganska bra exempel; Bolibompa-vinjetten. Minns ni hur den lät förr? Den gick väldigt väldigt vääääldigt sakta i jämförelse med dagens. Idag är den uppskruvad till max, låter det som. Fast det tänker man inte på förrän man lyssnar och jämför. Och det är kanske så det är, allt har blivit uppskruvat och allt ska gå fort. Fast Bolibompa är bra tycker jag. Och en fin studio har dom också, så skulle jag vilja inreda mitt hem. Nu spinner jag iväg på ett helt annat ämne, så nu slutar jag innan jag rör till det alldeles för mycket.
"Stick du stygga spöke, för du finns inte!"
Godmorgon
Har sovit som en stock inatt. Två glas vin ger en god natts sömn, kanske man kan säga? Morgonkaffet är avklarat och regnet öser ner, jag som skulle gå på loppis idag. Två hela loppmarknader i vår lilla håla idag. Det blir till att dra på dom fula röda gummistövlarna.
Fredagsmys är ett jävligt uttjatat ord men mysigt är det !
Älskar dagar som denna. Har varit ute och gått hela familjen, Felicia har lekt med kusinen (så kul att se hur fint dom leker inne på rummet, dom liksom sköter sig själva på ett sätt som gör att man stannar upp och inser att dom faktiskt är ganska stora), ätit massa gott, haft massa folk på kaffe här (vårt hem känns ibland som ett kollektiv och sånt gillar jag, här ska man känna sig välkommen alltid!) OCH så har vi ju varit och kollat på 2 hus idag. Vi får se vad som händer.
Nu sover Fideli gott, men Felicia är fortfarande uppe. Vi ligger i soffan och kollar Stuart Little, lyxar till det med gottis och ett glas rosé. (Nej inte Felicia, jag lovar!) Hoppas ni har en skööööön fredag gott folk.
Rastlös
Klockan är bara nio på morgonen och jag är redan rastlös! Bälar kaffe i ren tristess vilket bara gör mig ännu mer rastlös och stissig.. Jaja, det är fredag och jag har en bra känsla i kroppen idag. Det blir en bra dag detta.
Pyjamas, morgonfrillor och häng i soffan
Fideli vaknade tidigt (sällan fjällan..) men Felicia vaknade alldeles nyss. Det är först den senaste tiden som Felicia har börjat sova lite längre. Annars har hon också alltid vaknat mellan 05-06. Hoppas lillsyrran hänger på dom rutinerna sen och börjar sova liiiite längre hon också. Allt efter 07 är sovmorgon!
Godnatt
Har nyss kollat en gammal Johan Falk-film (läs: jag har kollat på Joel Kinnaman..) Imorgon är Dennis ledig och vi har faktiskt en ganska välplanerad dag. Det ser jag fram emot! Nu ska jag släpa mig in i sängen och sova. Peace love and understanding mina älskade vänner!
Döden!
Vet ni vad detta är? Det är det absolut jävla megatråkigaste som finns. Jag hatar, verkligen verkligen hatar att vika tvätt. Spelar nästan hellre kubb. Och det säger inte lite.
Tankar..
Jag vill inte göra karriär. Jo, en intressant och rolig utbildning vill jag gå, någon gång i framtiden. Men jag drömmer inte om att klättra på höga karriärstegar.
Jag fantiserar inte om stålar i överflöd. Jag är glad att vi kan äta goda middagar, ge ungarna det dom behöver, unna oss lite roliga grejer då och då.
Jag varken vill eller behöver ha en massa dyra saker. Jag vill inte ha märkeskläder, dyra smycken eller andra trendiga prylar. Inget gör mig så glad som ett nytt doftljus, ett billigt linne på rea, nån finful liten loppisprydnadsgrej.
Jag drömmer om ett hem med gamla möbler, ett hem som inte bara vi utan alla som kommer känner sig hemma i. Ett stort matrum där man kan sitta sena kvällar och äta god mat och dricka kallt vin. En trädgård där ungarna springer barfota och äter kalaspuffar på gräsmattan när det är sommar.
Får man säga att det är vad man drömmer om? Att det är allt man vill ha ut av livet? Det och att varje kväll krypa ihop med Dennis och somna i hans stora starka famn.. Ja dom kvällar vi inte tvärdäckar i varsin ände av soffan förstås!)
Jag behöver inte resa jorden runt för att finna mig själv, det har jag redan gjort här hemma. Mina älskade ungar och deras far hjälpte mig med det.
Tidiga morgnar
Nu börjar jag känna att jag har varit vaken sen halv fyra imorse. Jag kämpade inte direkt med att somna om, det är ju så gott att gå upp när lägenheten är knäpptyst. En kopp och ett bloss ute på balkongen, alldeles tyst och stilla i mörkret. Jag älskar tidiga morgnar. (Men jag hade gärna sovit en sväng nu på eftermiddagen!)
Alltid tvärtemot..
Jag är nog ganska knäpp. I framtiden vill vi ju ha ett hus. (Säger jag som om det vore en självklarhet, vilket det ju inte är men ändå..) Det finns för tillfället två hus här omkring, som är till salu för i princip exakt lika mycket. Det ena ligger i ett riktigt familjeområde. Lite sådär Svensson. Jättefint och nytt och fräscht och bara att flytta rakt in i. Det andra har inte alls samma läge, har en sliten fasad och kassa fönster och skitful toalett. Och givetvis lockar detta sistnämnda hus mest. Varför?
Varför måste jag alltid tycka tvärtemot vad dom flesta andra tycker? Det är inget jag gör medvetet, inget som jag gör för att sätta mig på tvären. Känner mig som en bångstyrig tonåring som tvunget ska vara annorlunda, "bara för att" liksom.
Det första huset, det är ett sånt hus som jag vet att dom flesta barnfamiljer skulle välja. Det är fint, ligger i ett barnvänligt område och är verkligen "perfekt". Men jag vill inte.
Jag vill ha nåt gammalt, för jag gillar det där gamla slitna stuket. Jag vill inte ha singel och stenplattor, jag vill ha en vildvuxen lummig trädgård (med blommor som jag inte kan ta hand om men det får jag fan se till att lära mig..)
Jag vill inte ha stilrent och vitt i vårt hem . Jag är så trött på våra vita möbler och våra vita väggar som vi har haft alldeles för länge nu. Därmed inte sagt att jag inte tycker att andra kan ha det, för jag tycker ändå att det är fint - det är bara inte jag. Jag vill inte ha det så.
Jaja, vi får väl se vad som händer i framtiden. Än är det ingen brådska. Jag kanske hinner mogna och bli stilren jag också? Fast det får vi inte hoppas!