Nu är det dags

Igår lånade jag hem pappas dator. Det kliar i fingrarna och inom mig pågår den ständiga kampen, lite mer påtagligt just nu. Så jag måste skriva. Vad annars kan jag göra? Jag saknar alltid orden och meningarna efter ett tag. Skrivandet helt enkelt. Det finns alltid där. Om jag inte skriver så dör jag lite. Just nu är det ont om tid. Viktiga samtal att ringa. Sen middag som ska fixas, liten loppa som ska sova. Vardagsgrejor. Så vi hörs ikväll.

Peace


RSS 2.0